Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.

Mail: oag@utrikespolitiskafton.com

Introduktion

Sydkorea har sedan Koreahalvön delades 1948 utvecklats till ett av de rikaste länderna i Asien och anses internationellt vara en av de mest avancerade och framgångsrika demokratierna i regionen. Med sin gräns mot Nordkorea symboliserar Sydkorea globalt en liberal kraft och har ett omfattande samarbete med både USA och EU, landet har även en geopolitiskt strategisk position med gränser maritimt både mot Japan och Kina. När president Yoon Suk-Yeol den 3 december 2024 utlyste militärt undantagstillstånd är det därav föga förvånande att omvärlden och den sydkoreanska befolkningen chockades över presidentens beslut. Nationellt chocktillstånd övergick dock snabbt till handlingskraftigt motstånd. Denna artikel syftar till att analysera orsaker och bakgrund till utlysningen av undantagstillstånd och det sydkoreanska folkets demokratiska resiliens i ljuset av detta.

Deja vu av ett mörkt förflutet

Inte långt efter att självständighet utropades på den södra sidan av Koreahalvön 1948, utlystes landets första undantagstillstånd i syfte att slå ner kommunistiska uppror. Undantagstillståndet drogs inte tillbaka förrän sex år senare år 1954, vilket kan argumenteras legitimt då Sydkorea och Nordkorea låg i krig med varandra mellan år 1950–1953 [1]. Detta var dock upptakten till fyra årtionden präglade av autokratiskt militärstyre, under vilka 16 undantagstillstånd utlystes [1]. Denna period karaktäriserades av politisk oro, uppror och frekventa protester, därtill kan det noteras att det inte ännu uppnåtts ett fredsavtal mellan Sydkorea och Nordkorea. Kriget avslutades i ett vapenstillestånd år 1953, konflikten är pågående och animositet dominerar relationen med Nordkorea [2].

Undantagstillstånd användes som ett verktyg för att kontrollera det som påstods vara pro-kommunistiska uppror [3]. Protesterna var dock en del i det sydkoreanska folkets kamp om ett slut på det autokratiska styret av landet [1]. Sydkorea blev till slut en demokrati år 1987, en process som tog sin början på riktigt i Gwanju-upproret år 1980, vilket slogs ner brutalt efter utlysning av undantagstillstånd och 1000-tals människor dödades [1]. Processen avslutades samma år som Sydkorea blev en demokrati med det rikstäckande uppror som kom att kallas Junikampen. Både Gwanju- upproret och Junikampen var en del av Minjung (bet. folket eller massorna), Minjung symboliserar för koreaner de människor som är förtryckta [1]. Minjung i sin tur identifierar och informerar den pro-demokratiska rörelse vilka både Gwanju-upproret och Junikampen är hörnstenar i, och som symboliserar det sydkoreanska folkets motstånd [1, 4].

Att Sydkoreas framgångssaga härrör från ett mörkt förflutet går inte att förneka, med det konstaterat är sannolikheten stor att president Yoon’s utlysning av undantagstillstånd den 3 december 2024 medförde för många sydkoreaner en stark känsla av deja-vu. Ännu mer så när några av de favoritvapen som autokratins förespråkare gärna använder aktiverades, all media sattes under statlig kontroll samt all politisk och av civilsamhället organiserad aktivitet förbjöds [5]. Vad var då motivationen till att detta anmärkningsvärda beslut togs? Dels i fredstid, dels i en konstitutionell demokrati utan en omröstning i parlamentet? I likhet med sina föregångare ville presidenten skydda demokratin mot anti-statliga och kommunistiska krafter, vilket han menade att landet utsatts för genom oppositionens kollaboration med Nordkorea [3]. Beslutsfattare väljer ofta att rama in beslut eller problem baserat på sina individuella normer, vanor och karaktärsdrag [6]. Vidare kan det noteras att President Yoon generellt framställts som en person med högerextrema åsikter och narcissistiska karaktärsdrag, en kompromisslös beslutsfattare med lite eller ingen hänsyn till andras åsikter [7]. Med detta i åtanke är president Yoon’s beslut att utlysa undantagstillstånd inte lika häpnadsväckande. Däremot kan det konstateras att beslutet och händelseutvecklingen som följde synliggjort de brister som existerar i den sydkoreanska demokratin.

En bristfällig demokrati

Globalt har demokrati varit på tillbakagång de senaste 30 åren, demokrati i Sydkorea har däremot varit på framgång [5]. Den interna politiken i Sydkorea har dock länge präglats av hårda politiska strider och stark polarisering [8]. Polarisering ökar risken för extrema åsikter, radikalisering och konflikt, detta leder ofta till minskad dialog och samarbete, vilket i sin tur försvagar demokratin [5]. I likhet har polariseringen i Sydkorea haft en negativ effekt på demokratin i landet, politiska konflikter, inte minst i den nuvarande mandatperioden mellan president Yoon och Demokratiska Partiet’s majoritet i parlamentet, har underblåst den redan existerande fientligheten. Vilket i sin tur markant försvårat det politiska beslutsfattandet och samarbetet, vilket bidrar till den bristfälliga demokratin i landet.

I praktiken så har Sydkorea institutionellt de strukturella egenskaperna för att kunna vara en fungerande, pålitlig och representativ demokrati [9]. Dessa strukturer inkluderar en skriftlig konstitution, ett fungerande rättsväsende, olika medier och lokala och nationella val [9]. Trots detta, försvagas demokratin av lagstiftning som t. ex. National Security Act [2]. Lagen ska skydda staten mot hot främst från Nordkorea, dock innefattar detta all aktivitet med koppling till Nordkorea vilket bäddar för godtycklig tolkning och inskränkning av yttrandefrihet.

De institutionella strukturerna överskuggas även av återkommande brister hos de politiska ledarna. Anklagelser om korruption är inte ovanligt, även dåligt beslutsfattande, överdriven partiskhet och missbruk av presidentmakten är återkommande [9]. Detta bekräftas av att de senaste 3 presidenterna har åtalats och/ eller dömts för korruption eller brott kopplade till missbruk av presidentmakten. Även oppositionsledaren Lee Jae-Myung har anklagats för valfusk. Dessa brister påvisar att demokratiska normer urholkas både systematiskt och godtyckligt i Sydkorea. Det kan tolkas som indikationer på att demokratin är i förfall, vilket ökar risken för att odemokratiska beslut fortsatt tas såsom utlysningen av undantagstillstånd den 3 december och att autokratiska strukturer får fäste. I efterhand kan det argumenteras att den demokratiska framgången kunde förutspåtts bli kortlivad. Förutsättningar vilka behövs för att stärka demokratin, har motverkats av dessa brister vilka funnits sedan demokrati fick fäste i Sydkorea.

Det kollektiva minnet av ’Minjung’.

Att konstatera att president Yoon’s inramning av sitt beslut att utlysa undantagstillstånd både misslyckades och skapade kontraproduktiva effekter är ingen överdrift [6]. I stället för att underkasta sig beslutet, organiserade sig det sydkoreanska folket i massprotester och motstånd utan fördröjning [10]. Politiker både från opposition och apposition tog sig tillsammans in i parlamentet trots att polis stängt av byggnaden för att rösta ned undantagstillståndet [10]. Det finns en ihållande tendens att väljare och aktivister på både den högra och vänstra sidan av politiken förlitar sig på mass-protester för att utmana det som orsakar den bristfälliga demokratin i Sydkorea [9]. Detta har även diskuterats som ett tecken på att demokratin i Sydkorea är i förfall. Samtidigt kan det argumenteras att det med stor sannolikhet är detta motstånd från folket som säkerställer demokratins fortsatta fäste i landet.

Hur kan vi då förstå det sydkoreanska folkets ihållande motstånd och kamp för demokrati? Idén om att det kollektiva minnet formar och bär den nationella identiteten över tid är inte ny inom studiet av internationella relationer, det är inte heller antagandet att kollektivt minne kan vara en källa till ontologisk säkerhet [11]. Med detta som bakgrund kan det resoneras att det kollektiva minnet av det förtryck som gav upphov och innebörd till Minjung, vilket i sin tur informerade och identifierade kampen för demokrati har format och bär det sydkoreanska folkets identitet. Det kan även konstateras att demokrati förvärvades med stora uppoffringar från folket, därav vilar den nationella identiteten på idén om att staten Sydkorea är en demokrati och som resultat är en källa till ontologisk säkerhet. Det kan vidare argumenteras att president Yoon’s utlysning av undantagstillstånd hotade demokratin i landet, vilket med stor sannolikhet gav upphov till ontologisk osäkerhet hos det sydkoreanska folket. Med detta som bakgrund är en möjlig slutsats att det är genom den pro-demokratiska rörelsens motstånd som det sydkoreanska folket uppnår kontinuitet i sin identitet och med det ontologisk säkerhet.

Slutsatser

Sydkorea står inte bara i kölvattnet av president Yoon’s utlysning av undantagstillstånd, men också det faktum att Yoon, nu avsatt president har dömts i riksrätt för försök till statskupp. Det kan argumenteras en vinst för den pro-demokratiska rörelsen i Sydkorea. Samtidigt har polariseringen i landet förstärkts efter händelserna den 3 december 2024 och den politiska krisen består. Landet har en fortsatt osäker framtid framför sig. Nyligen stod oppositionsledaren Lee Jae-Myung som segrare i presidentvalet och det återstår att se i vilken riktning den nya presidenten väljer att leda landet. Oavsett hur framtiden i landet ter sig så kan det konstateras att det sydkoreanska folket visar på en betydande demokratisk resiliens, vilket inger hopp i en alltmer polariserad värld och att denna tredje våg av autokratisering som världen just nu står inför kan bekämpas.

Referenser

1. Park, E.Y. (2022) Korea: A History. Stanford University Press.

2. Globalis. (2022) Sydkorea. FN-Förbundet Sverige. https://globalis.se/laender/sydkorea

3. Wong, T., Choi, L. & Ku, Y. (2024) 'Are we about to repeat history?': Martial law's traumatic legacy in South Korea. BBC News. https://www.bbc.com/news/articles/c1el7xxp0gyo

4. Asia Media Centre. (2024) Korea’s dark history of Martial Law. Asia Media Centre. https://www.asiamediacentre.org.nz/korea-s-dark-history-of-martial-law

5. V-Dem Institute. (2025) Democracy Report 2025- Democracy Trumped? chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.v-dem.net/documents/61/v-dem-dr__2025_lowres_v2.pdf

6. Alex, M. (2003) Framing Effects in International Relations. Vol.135 (2). P.193-213. Dordrecht: Kluwer Academic Publishing.

7. McKenzie, J. (2025) The unravelling of Yoon Suk-Yeol: South Korea’s stubborn and hot-tempered martial law president. BBC News.

8. Martina Johannesson. (2025) Sydkorea- Inrikes politik och författning. Utrikepolitiska Institutet. https://www.ui.se/landguiden/lander-och- omraden/asien/sydkorea/inrikespolitik-och-forfattning/

9. Nilsson-Wright, J. (2022) Contested politics in South Korea- Democratic evolution, national identity and political partisanship. Chatham House, Asia-Pacific Programme. chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.chathamhouse.org/sites/default/files/2022-07/2022-07-28-contested-politics-south-korea-nilsson-wright.pdf

10. Arranz, A., Aluckal, A. Huang, H., Gu, J., Chowdhury, J. Munjal, M. & Kiyada, S. (2024) South Korea’s short-lived martial law: How it unfolded and what’s next. Reuters. https://www.reuters.com/graphics/SOUTHKOREA-POLITICS/GRAPHICS/lgpdjajkbpo/

11. Bachleitner, K. (2021) Collective Memory in International Relations. Oxford University Press. https://academic.oup.com/book/39491?login=true

12. Lee, J-S & Lee D-J. (2025) 2024 Martial Law Crisis in South Korea and Democratic Resilience. Australian Institute of International Affairs. https://www.internationalaffairs.org.au/australianoutlook/2024-martial-law-crisis-in-south-korea-and-democratic-resilience/

13. BBC News. (2025) South Korea Country Profile. BBC News. https://www.bbc.com/news/world-asia-pacific-15289563

14. Cha, V. & Kim, E. (2025) South Korea’s Ongoing Political Crisis. Center for Strategic & International Studies. https://www.csis.org/analysis/south-koreas-ongoing-political-crisis

Analyser

Sydkorea - hopp för demokratin i en polariserad värld