Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte nödvändigtvis Utrikespolitisk Aftons inställning.

Mail: oag@utrikespolitiskafton.com

Under sommaren har Pride firats runt om i världen. Samtidigt har HBTQI+-personers rättigheter blivit en allt mer central politisk fråga i många länder, och i många fall i inskränkande riktning. Samtidigt som rättigheterna för HBTQI+-personer har stärkts på många håll ses också en motreaktion. Internationella kartläggningar visar att utvecklingen är ojämn och att juridiska framsteg på vissa håll följs av inskränkningar på andra håll. [1] Runt om i världen har rubriker om politiska förslag som begränsar HBTQI+-personers rättigheter blivit allt vanligare. Frågor om sexualitet och transpersoners rättigheter har under det senaste årtiondet hamnat högt på den politiska agendan, inte minst i samband med framväxten av konservativa och nationalistiska politiska rörelser. [2]

I ljuset av denna globala utveckling utgör vårens historiska maktskifte i Ungern ett av de mest betydelsefulla exemplen på hur den politiska pendeln kan svänga. Efter 16 år vid makten förlorade Viktor Orbán och hans parti Fidesz regeringsmakten till Péter Magyar och partiet Tisza. Tisza vann en tvåtredjedelsmajoritet i parlamentet, vilket ger den nya regeringen möjlighet att genomföra omfattande institutionella förändringar. [3] För ett land som under Orbán blivit en symbol för den högernationalistiska politiska utvecklingen i Europa kan maktskiftet därför innebära en betydande förändring.

Orbáns tid som premiärminister

När Orbán återvände till makten 2010 inleddes en omfattande förändring av det ungerska politiska systemet. Fidesz hade en tvåtredjedelsmajoritet i parlamentet och kunde därför genomföra omfattande konstitutionella och institutionella förändringar. Den nya grundlagen, som antogs 2011, förändrade bland annat förutsättningarna för flera av de institutioner som skulle kontrollera den politiska makten. [4][5]

Orbán har själv beskrivit sitt politiska projekt som en ”illiberal demokrati”, där nationell suveränitet och konservativa, kristna värderingar ges en central plats. [6] Europaparlamentet har under senare år beskrivit utvecklingen i Ungern som en allvarlig demokratisk tillbakagång och konstaterade 2022 att landet inte längre kunde betraktas som en fullvärdig demokrati, utan snarare som en ”hybridregim av valautokrati”. [7] Den politiska förändringen har bland annat handlat om rättsväsendets oberoende, mediefrihet, korruptionsbekämpning och de institutioner som ska fungera som kontrollmekanismer för den verkställande makten. EU-kommissionens återkommande rapporter om rättsstatsläget i Ungern har under flera år pekat på problem inom dessa områden. [5]

Denna utveckling har också påverkat minoritetsgrupper. Under Orbáns regering har HBTQI+-personers rättigheter gradvis blivit en del av den politiska kulturkampen. Regeringen har framställt frågor om sexualitet och könsidentitet som kopplade till barns skydd och den traditionella familjen, samtidigt som lagstiftning begränsat tillgången till HBTQI+-relaterat innehåll. [2]

Utvecklingen ledde till en långvarig konflikt med EU. Europaparlamentet har vid flera tillfällen kritiserat Ungern för brister i rättsstaten och mänskliga rättigheter, medan EU-kommissionen har drivit rättsliga processer mot den ungerska regeringen. [5][7] Konflikten mellan Budapest och Bryssel har därmed handlat om mer än enskilda politiska frågor, den har i grunden handlat om vilken typ av demokrati och rättsstat som ska prägla ett EU-land.

Kulturkriget som politiskt verktyg

Kulturkriget har inte bara varit en ideologisk diskussion i Ungern, utan har blivit en central del av Fidesz politiska strategi. Frågor om migration, nationell identitet, familj, kön och sexualitet har använts för att skapa en tydlig skiljelinje mellan den ungerska regeringen och vad den beskrivit som liberala värderingar från framför allt västeuropeiska länder och EU. [2][7]

HBTQI+-frågor har blivit en av de tydligaste frontlinjerna i denna utveckling. Ett avgörande steg var den så kallade barnskyddslagen från 2021, som begränsade tillgången till innehåll som skildrar eller främjar homosexualitet och könsidentitet för minderåriga. EU-kommissionen ansåg att lagen stred mot EU-rätten och förde frågan vidare till EU-domstolen. I april 2026 slog EU-domstolen fast att den ungerska lagstiftningen var oförenlig med EU-rätten och bidrog till att stigmatisera och marginalisera HBTQI+-personer. [8]

Situationen förvärrades ytterligare under 2025. Det ungerska parlamentet antog då lagstiftning som möjliggjorde förbud mot Pride och andra offentliga evenemang som myndigheterna ansåg främja homosexualitet. [9] Budapest Pride 2025 genomfördes trots förbudet och utvecklades till en omfattande protest mot Orbánregeringen. [10]

Trots maktskiftet lever delar av den politiska och institutionella strukturen från Orbán-eran kvar. Den nya regeringen har visserligen signalerat en vilja att förändra lagstiftningen och återupprätta relationen till EU, men Péter Magyar har samtidigt intagit en mer försiktig hållning i HBTQI+-frågor. [11][12] Det visar på den utmaning som den nya regeringen står inför, att förändra lagstiftningen utan att samtidigt bortse från den politiska kultur som har präglat Ungern under mer än ett decennium.

Vad innebär maktskiftet?

I april 2026 vann Péter Magyar och Tisza valet stort. Partiet fick 141 av parlamentets 199 mandat, vilket motsvarar en tvåtredjedelsmajoritet. [3] Det är avgörande eftersom en sådan majoritet ger regeringen möjlighet att ändra grundlagen och annan central lagstiftning utan stöd från oppositionen. Samtidigt skapar detta ett dilemma. För att montera ned delar av Orbáns politiska system kan Magyar behöva använda den starka parlamentariska majoritet som tidigare gjorde det möjligt för Fidesz att förändra samma institutioner. Den nya regeringen har redan presenterat planer på en ny grundlag och på att ersätta personer och institutioner som förknippas med Orbán-eran. [13][14]

Frågan blir därför om det går att återställa en försvagad demokrati genom att använda de starka konstitutionella verktyg som bidrog till att försvaga den från början. Human Rights Watch har varnat för att snabba konstitutionella förändringar riskerar att undergräva rättsstaten även när de genomförs av en regering som säger sig vilja återupprätta den. [14]

Maktskiftet innebär inte bara att en ny premiärminister har tagit över. Det är ett försök att förändra ett politiskt system som under 16 år blivit allt mer centraliserat. Den nya regeringen har samtidigt tagit steg för att förbättra relationen med EU och ändra lagstiftning som strider mot europeisk rätt. [13]

HBTQI+-rättigheterna visar samtidigt varför förändringen inte kommer att ske över en natt. Den första Budapest Pride efter Orbáns valförlust kunde genomföras i juni 2026 och blev en symbol för den nya politiska situationen. Samtidigt kvarstår flera av de lagar och strukturer som infördes under Orbán, och den nya regeringen har signalerat att förändringarna kommer att behöva ske stegvis. [11]

Det verkliga testet för det nya Ungern handlar därför inte bara om att Orbán är borta, utan om landet lyckas bygga ett politiskt system där makten faktiskt kan begränsas, granskas och lämnas över till nästa regering.

Iris Weström är analytiker vid OAG.

Referenslista

[1] ILGA World (2026) Pride Month: new ILGA World data and maps on laws affecting LGBTI people globally. 1 June. https://ilga.org/news/pride-month-2026-lgbti-maps-data/

[2] Human Rights Watch (2026) World Report 2026: Hungary. New York: Human Rights Watch. https://www.hrw.org/world-report/2026/country-chapters/hungary

[3] Reuters (2026) ‘Magyar's parliamentary majority in Hungary increases after final count’, 18 april. https://www.reuters.com/world/magyars-parliamentary-majority-hungary-increases-after-final-count-2 026-04-18/

[4] European Parliament (2011) European Parliament resolution of 5 July 2011 on the Revised Hungarian Constitution. Strasbourg: European Parliament. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-7-2011-0315_EN.html

[5] European Commission (2025) 2025 Rule of Law Report – Country Chapter on the rule of law situation in Hungary. Brussels: European Commission. https://commission.europa.eu/document/download/524bd8d4-33ba-4802-891f-d8959831ed5a_en?file name=2025%20Rule%20of%20Law%20Report%20-%20Country%20Chapter%20Hungary.pdf

[6] European Parliament (2022) MEPs: Hungary can no longer be considered a full democracy. 15 September. https://www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20220909IPR40137/meps-hungary-can-no-longe r-be-considered-a-full-democracy

[7] European Parliament (2022) European Parliament resolution of 15 September 2022 on the proposal for a Council decision determining, pursuant to Article 7(1) of the Treaty on European Union, the existence of a clear risk of a serious breach by Hungary of the values on which the Union is founded. Strasbourg: European Parliament. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2022-0324_EN.html

[8] Reuters (2026) ‘EU court says Hungary's anti-LGBTQ rules breach law’, 21 April. https://www.reuters.com/world/eu-court-says-hungarys-anti-lgbtq-rules-breach-law-2026-04-21/

[9] Human Rights Watch (2025) Hungary Bans LGBT Pride Events. 20 March. https://www.hrw.org/news/2025/03/20/hungary-bans-lgbt-pride-events

[10] Reuters (2025) ‘Huge crowds pack Budapest as banned Pride swells into anti-Orban rally’, 28 June. https://www.reuters.com/world/tens-thousands-expected-attend-budapest-pride-defiance-ban-2025-06 -28/

[11] Reuters (2026) ‘Hungary's LGBTQ+ community marches for its rights after years of rollback’, 24 June. https://www.reuters.com/business/media-telecom/hungarys-lgbtq-community-marches-its-rights-after years-rollback-2026-06-24/

[12] Reuters (2026) ‘Hungary's new government must revise anti-LGBTQ laws, says justice minister nominee’, 12 May. https://www.reuters.com/world/hungarys-new-government-must-revise-anti-lgbtq-laws-says-justice-m inister-2026-05-12/

[13] Reuters (2026) ‘What are the main policy plans of Hungary's new government?’, 13 May. https://www.reuters.com/business/what-are-main-policy-plans-hungarys-new-government-2026-05-13 /

[14] Human Rights Watch (2026) Hungary: Rushed Constitutional Changes Undermine Rule of Law. 25 June. https://www.hrw.org/news/2026/06/25/hungary-rushed-constitutional-changes-undermine-rule-of-law .