Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte nödvändigtvis Utrikespolitisk Aftons inställning.

Mail: oag@utrikespolitiskafton.com

**Tristan Viel Lamare**

Analytiker, OAG

2025 var på många sätt ett omskakande år för världen, med världsomfattande tullar som USA annonserade, militära konflikter som bröt ut, fortsatte eller utökades och fortsatta konsekvenser av klimatförändringar. Mitt i allt det var det en trend som började utmärka sig: decentraliserade protester som främst leddes av generation Z. Dessa Gen Z demonstrationer spred sig över hela världen och även om protesterna varierade i vad de efterfrågade så var många av dem framgångsrika. De protesterna som fick störst internationell uppmärksamhet var dem som efter ett visst tryck lyckades avsätta impopulära ledare och/eller regeringar. Det landet som senast fick uppleva det var Bulgarien i vad som klassats som den första framgångsrika Gen Z proteströrelsen i Europa och EU. Och om nu dessa protester kan nå ända till EU så kan man inte hjälpa att undra om Sverige skulle kunna hamna i en liknande situation och hur sannolikt det är.

Att det bryter ut protester i flera länder som huvudsakligen leds av en specifik generation tätt inpå är inte nytt. Det mest kända exemplet här i Europa är onekligen -68 protesterna när huvudsakligen babyboom-generationen var ledande. Även om det fanns vissa specifika områden som skilde protesterna från land till land så var det också många faktorer som förenade dem, som till exempel motstånd mot Vietnamkriget. Ett annat exempel är -89 protesterna i Östeuropa. Även om det inte var protester som leddes av en specifik generation så var det protester som hade en gemensam, förenande faktor: ett slut på det kommunistiska enpartisystemet och införandet av demokrati. Däremellan så fanns det också efterfrågningar som skilde på protesterna land för land, som efterfrågan att öppna Berlinmuren i Östtyskland.

Det som skiljer Gen Z protesterna från de ovan nämnda är att de är mycket mer utspridda. De tidigare exemplen hade viss internationell spridning men var koncentrerade i Europa och i fallet -68 även i USA. Gen Z protesterna har ägt rum och varit framgångsrika i Asien, Afrika och Europa, vilket av förklarliga skäl gör att det finns skillnader i vad protesterna vill uppnå och vad som fick dem att bryta ut, men det finns ändå faktorer som för dem samman. I den här analysen kommer de huvudsakliga faktorerna som drev demonstrationer i tre olika länder, Nepal, Madagaskar och Bulgarien, att gås igenom och jämföras. Efter att faktorerna lyfts fram kommer nästa steg vara att analysera om Sverige är i en liknande riktning och därigenom slå fast om hur sannolikt det är att Sverige kan uppleva sina egna Gen Z protester.

Nepal

Protesterna i Nepal var inte de första Gen Z protesterna som bröt ut, men det var de första som fick medial uppmärksamhet i västvärlden. Protesterna bröt ut den 8 september efter att den nepalesiska regeringen klubbat igenom en lag som förbjöd 26 sociala medier-tjänster om de inte betalade en avgift. Officiellt genomfördes detta för att kunna begränsa spridningen av falska konton och se till att de sociala medierna hanteras korrekt.[1] Men många drog snabbt en koppling mellan nedstängningen av sociala medier och en trend på sociala medier i Nepal att hänga ut unga familjemedlemmar till inflytelserika politiker och visa hur deras nepotism gjorde att de kunde leva ett liv i lyx medan vardagliga nepaleser lever med en årlig inkomst på 1 400 amerikanska dollar.[2]

Den nepalesiska regeringen drog tillbaka lagen på kvällen den 8 september, men vid det laget var det inte tillräckligt då regeringen under dagen använde dödligt våld mot demonstranterna som nu krävde regeringens avgång. Den efterföljande dagen, 9 september, meddelade den nepalske premiärministern K.P. Sharma Oli, som har innehaft den positionen från och till sedan 2015, att han avsåg att avgå men skulle bli kvar i samma position för en övergångsregering. Det var inte heller tillräckligt för demonstranterna, som svarade med att sätta eld på bland annat parlamentsbyggnaden och premiärministerns residens.[3] Efter samtal mellan presidenten, demonstranter och militären tillsattes Sushila Karki som premiärminister för en övergångsregering den 12 september. Karki kommer att inneha den positionen tills att en ny regering har tillsatts efter valet den 5 mars 2026.[4]

Madagaskar

I september 2025 var den allmänna situationen inte bra för Madagaskar. Ungefär 75% av befolkningen uppskattas leva i fattigdom och i de stora städerna, bland annat huvudstaden Antananarivo fick man regelbundet stå ut med strömavbrott och avbrott av vattenflödet.[5]

Samtidigt investerade regeringen i projekt som ansågs vara irrelevanta och som inte åtgärdade problemen som påverkade befolkningen, som en linbana för att lätta på trafiken i Antananarivo.[6] Mycket av kritiken riktades mot presidenten Andry Rajoelina, som med undantag för perioden mellan åren 2014–2018 varit Madagaskars president sedan 2009. Under den perioden har han och hans familj varit öppna med sin förmögna livsstil, något som skapade stor irritation bland malagassier. Små demonstrationer började äga rum från den 15 september, men exploderade i storlek från den 25 september efter att Antananarivos regionfullmäktige förbjudit att protester fick äga rum i huvudstaden.[7]

Protester ägde i vart fall rum i hela landet, och regeringen instiftade ett nationellt utegångsförbud för att få stopp på demonstrationerna. Men det hjälpte föga. Under demonstrationernas gång använde sig polisen och säkerhetsstyrkor av tårgas och gummikulor mot demonstranterna, men likväl fortsatte de att äga rum. Den 12 oktober genomförde CAPSAT, en kraftfull kontingent från militären som 2009 förde Rajoelina till makten, ett myteri och ställde sig på demonstranternas sida. Dagen efter flydde Rajoelina landet och parlamentet röstade för att avsätta honom.[8] Efteråt utsågs Michael Randrianirina, som ledde CAPSAT, till interimspresident, och han har lovat att nya val kommer äga rum efter att Madagaskar har återuppbyggts och återhämtat sig. Vilket han uppskattar som tidigast kommer ske inom 18–24 månader efter hans övertagande.[9]

Bulgarien

I Bulgarien ägde de första demonstrationerna rum den 25 november i samband med att budgeten för 2026 offentliggjordes. I budgeten ingick bland annat förslag att höja individuella bidrag till pensions- och socialförsäkringsprogram samtidigt som man ville öka lönerna för statsanställda, däribland polismyndigheten.[10] Det var den utlösande faktorn, men det fanns mer som kokade under ytan. Bulgarien är EU:s näst mest korrupta land, bara Ungern är mer korrupt.[11] Många personer, däribland ett flertal läkare, har lämnat landet för att hitta bättre arbetstillfällen i bland annat andra EU-länder under en längre tid.[12]

Korruptionen skylls i huvudsak på två politiker som hade inflytande över regeringen: Boyko Borisov och Delyan Peevski. Borisov är ledare för det styrande partiet GERB och var premiärminister 2009–2021. Han hade ingen direkt roll i regeringen som styrde när protesterna bröt ut, men eftersom det var hans parti som ledde regeringen och han som gjorde alla regeringens uttalanden ansågs han vara regeringens dockmästare. Peeskiv är en oligark som USA och Storbritannien riktat sanktioner mot – som också leder partiet DPS som är ett stödparti för regeringen.[13]

Att de två personerna som anses vara ytterst ansvariga för Bulgariens korruption indirekt styrde landet tillsammans satt inte bra hos befolkningen, och budgetförslaget var droppen som fick bägaren att rinna över. Den 2 december meddelade Borisov att man skulle dra tillbaka budgeten.[14] Men vid det laget hade protesterna redan kommit med krav på att regeringen skulle avgå. Protesterna fortsatte, och den 11 december meddelade regeringen sin avgång. Det här ledde till att ett nyval utlystes som är planerat att äga rum den 19 april 2026.[15]

Gemensamma faktorer

När man ställer protesterna i Nepal, Madagaskar och Bulgarien bredvid varandra är en av de största likheterna att korruptionen är den stora drivande faktorn i att protesterna bröt ut. Det är ingen större överraskning, Åå Transparency Internationals korruptionsindex befinner sig på plats 148 (Madagaskar),[16] 109 (Nepal),[17] och 84 (Bulgarien).[18]

Att korruptionen är så utbredd gör att de andra faktorerna som utlöst protesterna egentligen är biprodukter därav. Exempelvis så styrdes länderna av personer som har haft direkt och indirekt inflytande över landets styre i mer än ett decennium, vilket också har varit en drivande faktor. När samma personer styr under lång tid men inget förbättras är det tydligt vem som bär skulden för det. Det knyter även an till en ökad medvetenhet om ojämlikheter i länderna och en vilja att de ansvariga ska få känna av konsekvenserna av sitt agerande. Eftersom dessa faktorer var så lika så kan man dra paralleller mellan protesterna trots att det fanns så många skillnader mellan dem.

Sverige

Om man då tar de största faktorerna för protesterna, korruption, långt styre av samma personer och/eller partier samt ökad medvetenhet om ojämlika förhållanden, och applicerar dem på Sverige, hur mycket går att känna igen dem och hur sannolikt är det att Gen Z protester bryter ut?

Den faktorn som stämmer minst överens med Sverige är att samma personer och/eller partiuppsättning har styrt under en längre tid. Den nuvarande regeringen består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd från Sverigedemokraterna, en partiuppsättning som inte har skådats tidigare i svensk historia. Partierna och dess ministrar har dessutom bara innehaft sina positioner sedan 2022, med andra ord bara knappt en mandatperiod vid analysens skrivande, vilket gör att man inte kan säga att Sverige styrts av samma personer/partier under en längre tid.

Vid första anblick det kan det se ut som att Sverige står långt ifrån Nepal, Madagaskar och Bulgarien gällande korruption. Sverige är betydligt mindre korrupt än dem, vilket märks på Transparency Internationals korruptionsindex där Sverige rankas som världens sjätte minst korrupta land med ett index på 80 av 100. Men när man skrapar bort ytan så kan man lägga märke till en oroande trend. 2015 uppnådde Sverige sin bästa registrering hos Transparency International då man hade ett index på 89. Men de efterföljande åren minskade Sveriges index till att det stabiliserade sig på 85 till 2018. Sverige höll sig på den nivån fram till 2022, när Sverige återigen började gå back i indexet fram tills att man uppnådde sin nuvarande position med ett index på 80.[19] Även om det indexet fortfarande visar att Sverige är betydligt mindre korrupt än Nepal, Madagaskar och Bulgarien, så är det oroande att Sverige är i en negativ trend när det gäller korruption. Och även fastän Sverige har en lång väg att gå för att kunna klassas som ett korrupt land så är det tyvärr inte något som kan uteslutas om man inte lyckas vända på utvecklingen.

När det gäller medvetandet av ojämlika förhållanden så är det inte fullt lika uppenbart att den är lika stor i Sverige som i de andra länderna. I Nepal och Madagaskar var det lätt att vara medveten om det då de mest välbärgade familjerna brukade flexa sina inkomster och extravaganta livsstilar på sociala medier så att alla kunde se, vilket möjliggjorde för den allmänna befolkningen att hänga ut dem och därigenom öka medvetenheten ytterligare. Som nämndes tidigare i Nepals fall så var det när den nepalesiska regeringen anklagades för att förtrycka medvetenheten som protesterna där bröt ut.

I fallet med Bulgarien så tog medvetandet form i att många bulgarer lämnar sitt land för att få bättre arbetsmöjligheter, något som gör det svårt att ignorera de svåra ekonomiska förhållandena. I Sverige så har man inte sett de mest välbärgade familjerna flexa sina livsstilar på samma sätt som i Nepal och Madagaskar, och folk lämnar inte heller landet för att hitta bättre möjligheter som i Bulgarien. Däremot har rapporter visat att ojämlikheten i Sverige ökar och att allt fler svenskar lever i fattigdom.[20] Det är återigen inte lika illa som i de andra länderna som lyfts fram här, men likt Sveriges situation med korruptionen så går det inte att utesluta att man kan vara på väg mot ett sådant scenario om utvecklingen inte vänds.

Slutsats

Kortsiktigt är det osannolikt att Sverige kommer att uppleva Gen Z protester liknande de som ägde rum i Nepal, Madagaskar och Bulgarien. Korruptionen är ett betydligt mindre problem i Sverige och det är inte samma personer som styrt landet direkt eller indirekt i över 10 år. Samhällelig ojämlikhet har inte gjort sig påmind i samma utsträckning. Långsiktigt är det dock för tidigt att dra någon lugnande slutsats. Korruptionen och ojämlikheten går i fel riktning och om det fortsätter på det sättet går det inte att utesluta att bägaren rinner över vid något tillfälle. I nuläget är det omöjligt att säga om eller när det skulle ske, men det är ett scenario som inte bör underskattas

Tristan Viel Lamare är analytiker vid OAG.

Referenser

[1] Gurubacharya, B. Nepal blocks Facebook, X, YouTube and others for failing to register with the government. AP News (2025) https://apnews.com/article/nepal-ban-social-media-platform-3b42bbbd07bc9b97acb4df09d42029d5 (hämtad 25-02-2026)

[2] Kharel, S. ‘Topple this government’: Nepal’s Gen Z protesters demand mass resignations. Aljazeera (2025) https://www.aljazeera.com/features/2025/9/9/we-want-mass-resignations-nepals-gen-z-anger-explodes-after-19-killed (hämtad 25-02-2026)

[3] Pokharel, G. How Nepali Army stabilised situation and ushered in a new prime minister. The Kathmandu Post (2025) https://kathmandupost.com/politics/2025/09/30/how-nepali-army-stabilised-situation-and-ushered-in-a-new-prime-minister? (hämtad 25-02-2026)

[4] Vaid, D. Nepal: First woman PM takes charge, calm returns to streets. DW (2025) https://www.dw.com/en/nepal-first-woman-pm-takes-charge-calm-returns-to-streets/a-73982924 (hämtad 25-02-2026)

[5] AFP. Madagascar Police Fire Tear Gas At Protest Over Power, Water Cuts. Barron’s (2025) https://www.barrons.com/news/madagascar-police-fire-tear-gas-at-protest-over-power-water-cuts-8b87c894 (hämtad 26-02-2026)

[6] Razafimanantsoa, V. Madagascar’s capital launches cable cars to ease traffic jam. Africanews (2024) https://www.africanews.com/2024/06/23/madagascars-capital-launches-cable-cars-to-ease-traffic-jam/ (hämtad 26-02-2026)

[7] Tétaud, Sarah. Madagascar imposes nighttime curfew after violent protests over water and power cuts. AP News (2025) https://apnews.com/article/madagascar-protests-curfew-electricity-water-0225f744e674220649fc5a0520cdfcfd (hämtad 26-02-2026)

[8] Reuters. Madagascar’s National Assembly votes to impeach president. Channel News Asia (2025) https://www.channelnewsasia.com/world/madagascar-president-andry-rajoelina-impeached-protests-5401501 (hämtad 26-02-2026)

[9] Elbagir, Y. Madagascar’s new president Michael Randrianirina denies coup after taking office following Gen Z uprising. Sky News (2025) https://news.sky.com/story/madagascars-new-president-michael-randrianirina-denies-coup-after-taking-office-following-gen-z-uprising-13467553 (hämtad 26-02-2026)

[10] Furlong, R. What’s Fueling Bulgaria’s Biggest Protest In Decades? RadioFreeEurope/RadioLiberty (2025) https://www.rferl.org/a/bulgaria-protests-anger-corruption-budget-government/33610871.html (hämtad 03-03-2026)

[11] Ibid

[12] Kirby, E.J. EU migration: Bulgaria’s departing doctors. BBC (2013) https://www.bbc.com/news/world-europe-25014725 (hämtad 03-03-2026)

[13] Detev, A & Kirkova, M. Bulgaria protests: 'Gen Z won't stay silent!' DW (2025) https://www.dw.com/en/bulgaria-anti-government-anti-graft-protests-gen-z-wont-stay-silent-borissov-and-peevski/a-74999252 (hämtad 03-03-2026)

[14] Fouda, M. Bulgaria's government fully withdraws controversial budget plan after latest protests. Euronews (2025) https://www.euronews.com/2025/12/02/bulgarias-government-withdraws-controversial-budget-plan-after-protests (hämtad 03-03-2026)

[15] Henley, J. Bulgarian government resigns after mass anti-corruption protests. The Guardian (2025) https://www.theguardian.com/world/2025/dec/11/bulgarian-government-resigns-mass-anti-corruption-protests (hämtad 03-03-2026)

[16] Transparency International. Madagascar (2026) https://www.transparency.org/en/cpi/2025/index/mdg (hämtad 03-03-2026)

[17] Transparency International. Nepal (2026) https://www.transparency.org/en/cpi/2025/index/npl (hämtad 03-03-2026)

[18] Transparency International. Bulgaria (2026) https://www.transparency.org/en/cpi/2025/index/bgr (hämtad 03-03-2026)

[19] Transparency International. Sweden (2026) https://www.transparency.org/en/cpi/2025/index/swe (hämtad 04-03-2026)

[20] Oxfam. Vårt ojämlika Sverige: Utsatthet och extrem förmögenhet (2026) https://oxfam.se/wp-content/uploads/2026/01/Vart-ojamlika-Sverige-Utsatthet-och-extrem-formogenhet.pdf (hämtad 04-03-2026)