Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte nödvändigtvis Utrikespolitisk Aftons inställning.
Mail: oag@utrikespolitiskafton.com

Karolina Boyoli

Nordjobbsambassadör, fd ordförande Utrikespolitisk Afton

Det nordiska samarbetet har sin grund i Helsingforsavtalet från 1962, som utgör den rättsliga och politiska ramen för hur länderna i regionen samarbetar och ser på nordiska medborgares rättigheter. Modellen för nordiskt samarbete är världsunik och omfattar politik, ekonomi, kultur och arbetsmarknad. Internationellt lyfts den nordiska modellen ofta fram som en förebild för samarbete och integration.

I ett europeiskt sammanhang står Norden samtidigt inför betydande arbetsmarknadsutmaningar. Sverige och Finland hör till de medlemsländer i EU som har de högsta arbetslöshetsnivåerna. Som framgår av Tabell 1 ligger EU-genomsnittet för närvarande på 5,9 procent, medan motsvarande siffra i både Sverige och Finland är betydligt högre [1]. Danmark uppvisar en något lägre nivå med 6,4 procent, vilket fortfarande ligger något över EU-snittet (ibid.).

Tabell 1:

Källa: Eurostat.

För ungdomar i Norden är situationen ännu mer utmanande (se Tabell 2 nedan). Samtliga nordiska länder utom Island ligger över EU-genomsnittet på 14,6 procent, där ungdomsarbetslösheten i Sverige uppgår till 24,4 procent och i Finland till 23,2 procent bland personer under 25 år [2;3]. Ungdomsarbetslösheten i Norden har över tid varit fluktuerande med periodvisa toppar, medan Island uppvisat en mer stabil utveckling jämfört med övriga nordiska länder (ibid.).

Tabell 2:

Källa: Eurostat.

Detta väcker frågan om hur negativa trender kan vändas i en geografiskt spridd region med ojämnt fördelad arbetslöshet. Samtidigt kan man argumentera för att länder med särskilt hög arbetslöshet – som Sverige – har ett utrikes- och arbetsmarknadspolitiskt intresse av att främja mobilitet över nordiska gränser, både för att avlasta den inhemska arbetsmarknaden och stärka integrationen i regionen.

Nordiska visioner

Nordiska ministerrådet har en vision om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region till år 2030 [4]. För att nå detta mål arbetar rådet integrerat genom fördjupat samarbete över de nordiska gränserna, internordisk mobilitet och partnerskap mellan länderna. Ett särskilt fokus ligger på mobilitet som ett sätt att stärka regionens konkurrenskraft, främja social sammanhållning och säkerställa näringslivets och samhällets långsiktiga utveckling [5;6].

I skärningspunkten mellan dessa strategiska mål och arbetsmarknadens utmaningar skapades 1985 mobilitetsprogrammet Nordjobb på uppdrag av den så kallade Gyllenhammar–Sundqvist-gruppen, bestående av nordiska företagsledare [7;8]. Nordjobb är ett nordiskt arbetsmarknadsprogram för unga mellan 18 och 30 år som syftar till att öka mobiliteten på den nordiska arbetsmarknaden samt främja kunskap om språk och kultur i regionen (ibid.). Sedan starten har över 29 000 unga nordbor deltagit i programmet och arbetat i Sverige, Norge, Danmark, Finland samt på Åland, Grönland, Island och Färöarna (ibid.).

Programmet verkar aktivt för att motverka den höga nordiska ungdomsarbetslösheten och bidra till ett mer integrerat Norden. Hela 86 % av tidigare deltagare uppger att utbytet gjort att de kan tänka sig att arbeta eller bo i ett annat nordiskt land. Förutom att bidra till en socialt, ekonomiskt och kulturellt sammanhållen region, erbjuder programmet unga värdefulla arbetslivserfarenheter i början av karriären. Nordjobb bidrar härigenom till arbetet om att uppfylla rådets vision om att Norden ska bli världens mest integrerade region.

Att sporra rörlighet på en annars trög arbetsmarknad

Hur kan ett initiativ som Nordjobb skapa positiva trender på den nordiska arbetsmarknaden? Det krävs både politiska åtgärder och praktiska lösningar för att vända de negativa trenderna på ungdomsarbetsmarknaden. Trots den höga ungdomsarbetslösheten i Norden finns det betydande variationer mellan regioner, säsonger och branscher, vilket skapar utrymme för insatser som Nordjobb.

Arbetslösheten är inte heller fördelad jämnt inom länderna. Ungdomar i storstadsregioner eller mindre orter kan möta mättade lokala arbetsmarknader, medan det i andra delar av Norden finns stor efterfrågan på arbetskraft. Genom ett nordiskt perspektiv öppnas nya möjligheter som inte alltid är synliga från hemorten. En ung nordbo i Hässleholm, Hemsedal eller Hirtshals har kanske inte ens slagits av tanken att arbeta på museum på Åland, i en fiskfabrik på Grönland eller som professionell fotbollsspelare på Färöarna — men sådana möjligheter existerar och är ganska lättillgängliga.

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden bidrar i hög grad till att underlätta mobilitet, medan initiativ som Nordjobb förenklar de praktiska delarna, såsom att ordna boende, personnummer eller skattekort [9;10]. De positiva effekterna av en öppen arbetsmarknad märks inom områden som regional kompetensförsörjning, tillitsskapande och stärkt nordisk samhörighet mellan nordbor [11].

Samtidigt har kritik riktats mot att onödig byråkrati fortfarande aktivt hämmar nordisk integration och skapar gränshinder (ibid.). För att öka mobiliteten krävs därför att administrativa hinder minimeras och att systemen fungerar mer sömlöst. Samtidigt finns det utrymme för att den nordiska arbetsmarknaden fungerar än mer sömlöst som en gemensam helhet, snarare än att vissa nationella skillnader skapar praktiska hinder. Initiativ som förbättrar resursallokeringen och matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb i Norden bör inte bromsas av pappersarbete eller bristen på ett gemensamt elektroniskt identifieringssystem.

Möjligheter genom nordiskt samarbete

Om vi kan minska gränshinder och flaskhalsar inom Norden främjar vi inte bara rörlighet och integration i regionen, utan stärker också ungas position på arbetsmarknaden genom att ge dem erfarenheter som både gynnar individen och ökar chanserna till varaktig sysselsättning på hemmaplan. Detta ligger också i linje med Sveriges roll som en stark förespråkare för fri rörlighet och öppenhet på EU:s inre marknad, där en mer integrerad nordisk arbetsmarknad kan fungera som ett konkret komplement till det europeiska samarbetet.

Ett arbete i ett annat nordiskt land ger inte bara livserfarenhet, lön och praktiska kunskaper, utan också en fördjupad förståelse för Norden i stort. Att förstå sina grannländer är också att förstå mer om sig själv. Det skapar kulturella brobyggare, ökar intresset för språk och stärker viljan till samarbete — något som är särskilt värdefullt i en osäker omvärld.

Karolina Boyoli är Nordjobbsambassadör och tidigare ordförande för Utrikespolitisk Afton.

Källor

[1] Eurostat. Unemployment rate, monthly data (UNE_RT_M) [Internet]. [citerad 2025-10-08]. Tillgänglig från: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/UNE_RT_M__custom_7680578/bookmark/table?lang=en&bookmarkId=2feeff57-57c9-4278-a50b-7e2279d699c2&c=1696497606157

[2] Eurostat. Unemployment rate, monthly data (UNE_RT_M) [Internet]. [citerad 2025-10-08]. Tillgänglig från: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/UNE_RT_M__custom_18321206/default/table

[3] World Bank / Human Capital Data Portal. Youth unemployment rate (WB_HCP_UNE_2EAP_MF_Y) [Internet]. [citerad 2025-10-08]. Tillgänglig från: https://humancapital.worldbank.org/en/indicator/WB_HCP_UNE_2EAP_MF_Y?utm_source=chatgpt.com

[4] Norden.org. Om Nordiska ministerrådet [Internet]. [citerad 2025-10-08]. Tillgänglig från: https://www.norden.org/sv/information/om-nordiska-ministerradet

[5] Norden.org. Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region [Internet]. [citerad 2025-10-08]. Tillgänglig från: https://www.norden.org/sv/information/norden-ska-bli-varldens-mest-hallbara-och-integrerade-region

[6] Nordiska ministerrådet. Finskt och åländskt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2025: Ett enat och starkt Norden [Internet]. 2024 Oct 29 [citerad 2025-10-08]. Tillgänglig från: https://www.norden.org/sv/news/finskt-och-alandskt-ordforandeskap-i-nordiska-ministerradet-2025-ett-enat-och-starkt-norden

[7] Nordjobb. Om Nordjobb [Internet]. [citerad 2025-10-08]. Tillgänglig från: https://www.nordjobb.org/sv/om-nordjobb

[8] Nordjobb. Anders Bergström – Nordjobbs första år och hur allt startade [Internet]. [citerad 2025-10-08]. Tillgänglig från: https://www.nordjobb.org/sv/aktuellt/nyheter/anders-bergstroem-nordjobbs-foersta-aar-och-hur-allt-startade

[9] Norden.org. Överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad [Internet]. [citerad 2025-10-08]. Tillgänglig från: https://www.norden.org/sv/treaties-and-agreements/overenskommelse-om-gemensam-nordisk-arbetsmarknad

[10] Nordjobb. Vision [Internet]. [citerad 2025-10-08]. Tillgänglig från: https://www.nordjobb.org/sv/om-nordjobb/vision

[11] Altinget. Onödig byråkrati hämmar nordisk integration [Internet]. 2025 Sep 17 [citerad 2025-10-08]. Tillgänglig från: https://www.altinget.se/civilsamhalle/artikel/onodig-byraakrati-hammar-nordisk-integration